Den här bloggen handlar om Storbritannien. Den handlar dock inte om det brittiska imperiet som sådant utan om de människor som, i ruinerna efter den hårdföra högerpolitiken, har levt och format sin egen kultur inom det. Den handlar om träningsbyxor från Adidas, om vattenkammat hår, om det vackra i långa rader av tegelhus, om det naturliga i att dricka öl på en tisdagsförmiddag och om det genuina i att följa ett lokalt fotbollslag i tredjedivisionen. Den handlar om kombinationen av artighet och arrogans; om att resa sig för pensionärer på bussen och sträcka upp två fingrar i luften åt Rupert Murdoch, Margaret Thatcher och den jävla onanisten till domare. Den handlar kort och gott, och i stort och smått, om kultur och politik ur ett brittiskt arbetarklassperspektiv – om precis det Storbritannien som vi har kommit att älska. Cheers mate!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar