Här kommer några korta kommentarer över de artisterna som uppträdde under festivalens tre dagar, med störst fokus på de brittiska urvalet:
The Vaccines
Lyckas tyvärr inte förmedla samma känsla som de gör på skiva. Vet inte riktigt varför, men det var ungefär samma som när jag såg dem senast vid Debaser Medis. Både ljudbilden och inspirationen fanns inte denna kväll.
The Kooks
Debutenskivan Inside In/Inside Out som kom 2006 var jag förälskad i ett tag och hade därför väldigt höga förväntingar på detta giget. Tyvärr så besvarades de inte här. Framträdandet såg väldigt trött ut och jag är rätt så glad att jag valde att gå efter halva spelningen för att se...
Frank Turner
Vilket jävla drag det är på den här mannen! Folkrockaren Frank Turner och hans band Sleeping Souls bjöd på en show utav dess like inomhus i White Stage. Den tvekan jag hade innan övergick snabbt till entusiasm och en glädje att se allsången bland annat vid "Photosynthesis".
The Soundtrack Of Our Lives
Nåval, det finns bra band utanför England också. Tro det eller ej. TSOOL är ett bevis på det. Den sista turnen inledes här i Hultsfred och bandet verkade väldigt harmoniskt och glädjefullt. Frontmannen Ebbot var i riktigt storform och skojade friskt med publiken.
Miles Kane
Trots att Miles Kane är relativt färsk som soloartist och därav aldrig varit i Sverige innan så måste han blivit överväldigad av stödet han fick av publiken. Trycket som uppstod under öppningslåten Rearrange var galet. Den här killen kan med lite flyt bli jävligt stor.
The Stone Roses
Stone fucking Roses i lilla Hultsfred? Dröm eller verklighet? Såhär några dagar efter är det fortfarande väldigt svårt att förstå. Du ska aldrig ha för höga förväntningar inför en konsert du verkligen sett fram emot. Detta lyckades jag med. Konserten toppades med en Ian Brown i toppform med mästerverket I Am The Resurrection. Magi och kärlek i dess bästa form. Obeskrivlig känsla.Justice
Satans vad tungt. Två fransmän, som kan ha varit bandet som lockade störst publik, levererade en riktig massiv spelning av electrohouse. Hela publikvhavet vid Green Stage förvandlades på bara ett par sekunder till ett stort hav av dansande massor i extas. Riktigt mäktig känsla, även om det ibland blev en del för långa remixar.
Spector
Jag har skrivit om detta Londonbaserade popband innan här på bloggen. Förväntningarna infriades och de var lika taggade som ett band som är redo att ta över världen. Låtar som Celestine och Chevy Thunder förgyller kvällen. Dessvärre fick bara halva spelningen min uppmärksamhet innan festivalens absoluta höjdpunkt tog vid..
Kasabian
Efter senaste konserten med Kasabian i Liverpool så trodde jag att det inte kunde bli bättre. Men med ett taggad band och en enormt taggad publik så var den först Sverigespelningen för Kasabian så explosiv den bara kunde bli. Väntan och glädjen för att se dem i Sveriges verkade vara lika stor för Kasabian som undertecknad. Har sagt det förr och säger det igen. Kasabian är det ledande pop/rockbandet från England!The XX
Perfektionism och 100 % känsla är något som varje band vill eftersträva. Men väldigt få som klarar av detta fenomen. The XX är ett lysande exempel på ett band som klarar av det. Har aldrig förr sett ett band som verkligen utstrålar perfektionism som The XX gör. Helt otroligt vilken känsla de kan få fram med att i princip bara använda bas, keyboard och trummor. Ta bara låtarna Islands och Crystalised.S.C.U.M
Postpunkarna S.C.U.M har vid två tidigare tillfällen ställt in Sverigespelningar i Stockholm på grund av sjukdom, så nu var det verkligen efterlängtat att se dem.
Noel Gallaghers High Flying Birds
Älskade Noel Gallagher. Jag älskar dig för att du inte körde Wonderwall i torsdags. Det var istället så härligt underbart att, på den korta en timmes spelningen, att höra en blandning av B-sidor från Oasis och eget material från High Flying Birds. Det enda negativa var att Noel fick alldeles för lite speltid.
Gorillaz Sound System
Gorillaz Sound System är en trio som spelar remixar av Gorillaz material och även eget producerat remixar. Vid en konsert med Gorillaz Sound System så är det förvisso musiken som är en stor del, men det är även framförandet med de animerade figurerna från Gorillaz och det vilda scenframträdandet som står i centrum. Hela Green Stage gungar särskilt vid 19-2000 Soulchild Remix. Det enda som saknas är ett gästframträdande av Gorillaz grundare Damon Albarn.
M83
Återigen får fransmän plats vid denna bloggen. Dessa förtjänar det. M83 har faktiskt funnits ganska länge, men har slagit igenom sent i sin karriär internationellt sett. Deras elektroniska pop lyser upp Hultsfred den sena lördagsnatten.
Jamie XX
Som en avslutning på festivalen så DJ:ar Jamie från The XX inne på den minsta scenen Yellow Stage. Ett Yellow Stage som till kvällen till ära är väldigt välfyllt. Jamie levererar riktigt tunga beats hela kvällen lång och det är riktigt svårt att stå still.
Sammanfattnings så kan jag säga att denna festival var den bästa jag varit på. Utbudet av artister denna upplaga av Hultsfredsfestivalen var helt enormt bra. En liknande upplägg med artister nästa år så kommer jag definitivt vara där igen.
/ Live Forever
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar